Elin & Kvinnokampen

1902

Kvinnorna förenar sig

För kvinnlig rösträtt

Elin Sundberg marscherar för Allmän Rösträtt i Stockholm den 1 maj 1902. På försommaren samma år bildas Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt, LKPR.

1902-1910

Uppträder som

Operasångerska

Elin Sundberg var musikaliskt begåvad och under de första åren kring sekelskiftet 1900 studerade hon opera och scenframställning i London och Stockholm. Fram till 1910-talet uppträdde hon på olika tillställningar runtom i landet. Den 2 november 1904 uppträder hon på det kvinnliga sällskapet Iris sammanträde på Börsen i Göteborg.

1906

Medlem i

IOGT

Som ung insåg Elin Sundberg det fördärvbringande i de svenska dryckessederna och 1906 anslöt hon sig till nykterhetsföreningen IOGT. Redan året därpå lät hon helt resolut för egna medel bygga ett logehus åt föreningen i sin hemort Kyrkesund och hon ställde några år senare huset till förfogande som skollokal åt ortens barn.

1907

En av de första kvinnorna som utbildas till

Talare

Elin Sundberg blir en av de första kvinnorna i Sverige som utbildar sig till Talare, när hon går Talare- och undervisningskursen i Stockholm.

1910

Utbildar sig till

Vävlärarinna

Efter en väv- och slöjdutbildning vid Slöjdföreningens skola (nuvarande Högskolan för design och konsthantverk, HDK) startade Elin Sundberg sin yrkeskarriär på Wendelsbergs folkhögskola och Billströmska folkhögskolan som lärare i vävning, vegetarisk matlagning och sexualupplysning. Senare blev hon anställd som slöjdinspektris under Göteborg och Bohus läns hushållningssällskap.

1910-1911

Lärarinna

i kvinnlig hygien

Skolstyrelsen väljer Elin till lärarinna vid Folkhögskolan på Wendelsbergs kvinnokurs där hon undervisar i det förbjudna ämnet sexualkunskap under kodnamnen ``kvinnlig hygien`` och ``hälsolära``. Samtidigt sparar hon på Frigga Carlbergs pamfletter för Föreningen för Kvinnans politiska Rösträtt i Göteborg 1910.

1911

Medlem i

Vita Bandet

Elin tillsätts som kommitté för den Kvinnliga hemslöjdens understödjande tillsammans med bland andra friherrinnan och landshövdingskan Hedvig Lagerbring. Samma år blir hon medlem i den kvinnliga nykterhetsorganisationen Vita Bandet.

1912

Tar strid för

Sillarbeterskorna

Kerstin Hesselgren blir Sveriges första kvinnliga Yrkesinspektör. På Vita Bandets allmänna årsmöte håller Elin Sundberg ett längre inledande föredrag om sillarbeterskornas dåliga arbetsförhållanden. Hon blir ordförande i en kommitté som ska arbeta för att humanisera deras arbetsförhållanden.
Elin kontaktar Kerstin Hesselgren och upplyser henne om sillarbeterskornas arbetssituation. Kerstin intresserar sig för frågan och åker personligen till Bohuslän för att träffa Elin och besöka sillfabrikerna. Genast införs reformer som gör förhållandena bättre för kvinnorna.

1913

Invald i

politiska pensionsnämnden

Elin Sundberg var en av de första kvinnorna i Sverige som satt som ordförande i de politiska pensionsnämnderna. 1913 blev hon invald i Klövedal på Tjörn, vilket uppmärksammades i tidningen Rösträtt för kvinnor.

1913-1914

Samlar in namnunderskrifter som

kräver rösträtt

Sveriges kvinnor har länge kämpat för sin medborgarrätt. De senaste månaderna har de arbetat hårt med en triumf som kommer att lämna ett eko efter sig i historien; ”Kvinnornas opinionsyttring för politisk rösträtt och valbarhet”. Den 19 mars 1914 sänder ordföranden för Göteborgs Förening för kvinnans politiska rösträtt, Fru Frigga Carlberg, in Göteborgs- och Bohus läns bidrag; 32 437 namnunderskrifter som kräver kvinnlig rösträtt. Totalt blir det 351 454 insamlade underskrifter från hela landet, en mäktig siffra långt före Internet, smartphones och bilar i alla hushåll.
Elin Sundberg är en av de kvinnor som reser runt på Tjörn, där hon har sina rötter, och samlar in namnunderskrifter.

1914

Föreläser

om kvinnofrågan

Elin får förfrågan att bli resetalare för Vita Bandet. Hon tackar ja och ger sig ut på föreningens talarturné, där Åmål, Gagnef och Ore är några av orterna där hon får ställa sig i talarstolen. Elin talar om kvinnornas självständighet, rätten till utbildning och att inte göra sig beroende av en man. Hon döper sitt föredrag till Kvinnan och kvinnlighet. Då, år 1914, är Elin en av väldigt få kvinnor som har fått någon utbildning i att tala offentligt och med flera års erfarenhet av att stå i talarstolen vet hon precis hur hon ska tala för att vinna publikens hjärtan.

1914

I talarstolen hos

Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb

Tisdagen den 14:e april 1914 sammanträder Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb i Chalmerska Institutets högtidssal. Dagens diskussionsämne är ``Några huvudpunkter ur nykterhetskommitténs betänkande`` och Elin Sundberg är kvällens inledningstalare. Elin Wägner och Honorine Hermelin från Fogelstads- gruppen och Karin Boye är exempel på andra framstående kvinnor som stått i talarstolen på föreningens sammanträden. Samma år grundar läkaren Ada Nilsson föreningen Frisinnade Kvinnor och lokalföreningen Frisinnade Kvinnor i Göteborg bildas under ledning av Annastina Alkman och Frigga Carlberg.

1916

Blir kvinnlig byggherre när hon låter bygga

Villa Solfrid

Elin blir kvinnlig byggherre när hon låter bygga sitt hus Villa Solfrid i Sunna på Tjörn. Samtidigt har hon uppföljande korrenspondens med Kerstin Hesselgren angående sillarbeterskorna.

1919

Bildar lokalförening av

Vita Bandet på Tjörn

1921

Kandiderar

till Riksdagen

1919 beslutades om lika och allmän rösträtt för både kvinnor och män i Sverige och vid valet 1921 fick svenska kvinnor gå till valurnorna för första gången. Det var också detta år som kvinnor för första gången fick kandidera till Riksdagen och på kandidatlistan för partiet De Frisinnade i Göteborgs och Bohus län stod Elin Sundberg som sjätte kandidat av elva kandidater varav åtta var män och två var kvinnor. Totalt blev fem kvinnor invalda till Riksdagen 1921 – Kerstin Hesselgren blev vald till första kvinnliga ledamot i Riksdagens första kammare och även hennes väninna Elisabeth Tamm blev invald i andra kammaren.

1921-1925

Styrelseledamot i

Frisinnade kvinnor

I november 1921 blev Elin Sundberg medlem i Föreningen frisinnade kvinnor (FFK) och blev samtidigt invald i styrelsen för det nybildade länsförbundet för Göteborg och Bohus län. År 1923 blev hon också invald som ledamot i centralstyrelsen för Frisinnade Kvinnors Riksförbund och tillsattes i Nykterhetsutskottet tillsammans med Ellen Hagen, Nina Benner-Anderson och Alma Sundquist. Under sin tid i FFK stred Elin Sundberg för att arbetet för folknykterheten skulle ingå i varje socialt reformprogram och utarbetade en detaljerad studieplan för kurser i nykterhetsfrågan till länsförbunden.

1924

Blir invald som ledamot i

Vita Bandets Centralstyrelse

1928

Blir egenföretagare i

Elin Sundbergs Konststoppningsateljé

Elin Sundberg hade en entreprenöriell ådra och var under några år egenföretagare i centrala Göteborg. Hösten 1928 startade hon Elin Sundbergs Konststoppningsateljé, där hon gärna anställde kvinnor som behövde extra hjälp att komma på rätt väg in i samhället igen. I mitten av 1930-talet sålde hon sitt företag som levde vidare under namnet Lappcentralen.

1932-1935

Sitter som ordförande för