Elin Sundberg – Bohusläns Fröken Friman

SVTs Fröken Friman har i snart fyra säsonger kämpat mot matfusk och prostitution och för kvinnors rättigheter till rösträtt och bra arbetsvillkor. Dagmar Friman är en påhittad karaktär men visste du att vår egen Fröken Sundberg på sin tid var en livs levande Fröken Friman? 

Julen 2013 hade ”Fröken Frimans Krig” premiär på SVT och sedan dess har över 1,5 miljoner  svenskar suttit bänkade vid varje avsnitt som sänts. Trots att serien åter har gett liv till högst verkliga och viktiga händelser från början av 1900-talet så har dess karaktärer inte funnits i verkligheten. Men det finns flera likheter med kvinnorna i ”Fröken Frimans Krig” och de stora kvinnosakskämpar som levde då – kvinnor som Anna Withlock, Elin Wägner och Kerstin Hesselgren – och Fröken Elin Sundberg från Bohuslän var en av dem.

Säsong 1 – Matfusket

Första säsongen av serien är inspirerad av starten av livsmedelskooperativet Svenska Hem som slog upp portarna i Stockholm 1905. Grundaren Anna Withlock hade tröttnat på matfusket som var utbrett i landet. Det var inte ovanligt att korvar som hade möglat fick nytt skinn och såldes ändå, att kött färgades med anilin och att det såldes mjölk och kött från kor som var smittade med tuberkulos. Anna Withlocks butik var en affär av kvinnor för kvinnor och blev även en protest mot patriarkatet. Fröken Elin Sundberg förlorade som barn sin mamma i tuberkulos och samtidigt som tuberkelbakterier fortsatte att spridas genom maten valde Elin att tidigt bli vegetarian – en kost som hon höll strikt på livet ut. Elin engagerade sig också likt Svenska Hem i många organisationer för enbart kvinnor. I serien får vi se Fröken Friman ta hand om en tuberkulossjuk pojke och Fröken Sundberg arbetade under många år för barn som var sjuka i tuberkulos – hon skrev remisser och bekostade resor till sanatorier så att de skulle få rätt vård.

Säsong 2 – Rösträttskampen

Under säsong 2 tar Fröken Friman och hennes vänner upp kampen för kvinnlig rösträtt. 1899 var Elin Sundberg i London och såg Sufragetternas rösträttskamp på nära håll. Redan den 1 maj 1902 marscherar Elin för Allmän Rösträtt i Stockholm. När Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtts tidskrift ”Rösträtt för Kvinnor” listar kvinnor inom de politiska pensionsnämnderna 1913 står Elin Sundbergs namn med för Klövedals landskommun (senare en del av Tjörns kommun). 1916 blev hon vald att sitta som suppleant på fyra år i Göteborgs och Bohus läns Landstings Dispensärstyrelse. När kvinnorna äntligen fick rösta och kandidera till Riksdagen för första gången 1921 var Elin Sundberg en av elva riksdagskandidater för partiet De Frisinnade i Göteborgs och Bohus län. Hon var politiskt engagerad långt innan svenska kvinnor fick rösträtt och långt efter det att hennes yrkesverksamma liv var slut.

Säsong 3 – Prostitutionskampen

I tredje säsongen uppmärksammar Svenska Hem de hemska förhållanden som Stockholms prostituerade levde under. Under 1910- och 20-talet var Elin Sundberg engagerad i flera olika kvinnoorganisationer som hade ”lösdrivarfrågan” högt placerade på sina agendor. Fröken Sundberg var under många år en av de drivande i Vita Bandet i Göteborg som bland annat startade upptagningshem för prostituerade och hjälpte dem att få bostäder, sjukvård och arbete. I hennes eget företag Elin Sundbergs Konststoppningsateljé anställde hon gärna kvinnor som behövde extra hjälp att komma på rätt väg in i samhället igen.

Säsong 4 – Fabriksarbeterskorna

Den fjärde och sista säsongen av ”Fröken Frimans Krig” har premiär på SVT i jul. I den kommer vi att få följa när Svenska Hem tar strid för fabriksarbeterskorna och deras dåliga arbetsvillkor. Redan som barn la Fröken Sundberg märke till de missförhållanden som rådde bland de kvinnliga sillarbeterskorna i Bohuslän. När hon 1911 blev medlem i Vita Bandet var det framför allt för deras skull.

Anledningen till att jag inträdde i föreningen var närmast de kvinnliga sillpackerskorna i Marstrand. Jag är född i Bohuslän och hade som ung tillfälle att se de förfärliga missförhållanden som rådde bland dem som skulle ta hand om de stora sillfångsterna. Ofta användes kvinnlig arbetskraft, som föstes tillsammans i baracker utan tillsyn, där det söps och fördes oväsen. Jag trodde jag skulle kunna göra något åt saken genom Vita Bandet och detta lyckades också.
– Citat från Elin Sundberg ur en tidningsintervju 1934 då hon var ordförande i Vita Bandet i Göteborg.

1912 kontaktade hon Sveriges första kvinnliga yrkesinspektris Kerstin Hesselgren för att göra henne uppmärksam på problemet. Fröken Hesselgren intresserade sig genast för frågan och åkte personligen till Bohuslän för att träffa Elin Sundberg och besöka sillfabrikerna. Efter hennes besök infördes reformer som gjorde förhållandena bättre för sillarbeterskorna.

Missa inte den fjärde och sista säsongen av ”Fröken Frimans Krig” som har premiär på SVT1 juldagen den 25 december 2017 kl 21.00. 

Av: Emilie Cederquist Foto: Pressbilder SVT, Elin Sundbergs Stiftelses Arkiv.

Historik över Vita Bandets i Sverige 60-åriga verksamhet 1901-1961 – Elsa Elgham
Vita Bandet i Göteborgs Arkiv – Region och Stadsarkivet Göteborg
Elin Sundbergs Stiftelses Arkiv
”Tuberkulosen – Hvad kan göras? – Dagens Nyheter, februari 1898
”Referat från Tuberkuloskongressen” – Göteborgs Aftonblad, maj 1899
”Pensionsnämnderna – Ett giv akt till Sveriges Kvinnor” – Tidskriften Rösträtt för Kvinnor nr 13-14, 1913
”Kvinnor i pensionsnämnderna” – Tidskriften Rösträtt för Kvinnor nr 22, 1913
”Nya fastställda kandidatlistor” – Svenska Dagbladet, augusti 1921
”Landstinget idag” – Göteborgs Aftonblad, september 1916
Svenska Hem: den sanna historien om Fröken Frimans krig – Eva Kaijser, Monika Björk
Fröken Frimans Krig – SVT.se
”Okända sanningen bakom Fröken Frimans krig – skaparen om fakta och fiktion i SVT-serien” – SVT.se